Blogguppgift B: Namnpublicering eller ej?

”Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges”, så lyder den 15 onde publicitetsregeln i ”Etiska regler för press, TV och radio”.

”Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig”, så lyder den 16onde.

Efter skottdramat i Finska Kauhajoki i slutet av september i år publicerades både bild och namn på den 22-åriga gärningsmannen i de flesta svenska medier. Arboga mordets gärningsman ”Tyskan”, har också publicerats med både namn och bild i svensk media. -Hur kommer det sig att media har tagit sig makten att strunta i reglerna i dessa fall? Är det okej att publicera namn i vissa fall, och andra fall inte? Vem avgör?

Funderingar kring mediernas spelregler om namnpublicering.
På SVT:s hemsida kan man se ett videoklipp av en pågående redaktionsdiskussion på Aktuellt om namnpubliceringen i Finsak Kauhajoki. Man valde att publicera namn och bild, samt det videoklipp från

www.youtube.com. Detta är en del av vad som sades:

”Det publicistiska överväger”
”En eventuell miss från polisen i Finland att släppa sådan Copycat”
”Det är viktigt att visa vad han faktiskt gjort, och vad polisen faktiskt redan visste”.

Till och med på en redaktion är man inte hundra procent säker på om namn- och bildpubliceringen var rätt. Men man argumenterar huvudsakligen för. I Arboga-fallet anses namnpubliceringen irrelevant enligt vissa medier, andra tycker det motsätter sig. De som är mot anser att det är en familjeangelägenhet där allmänheten inte är involverad och behöver inte ta del av informationen. Senast i onsdag syntes ”Tyskan” i efterlyst. Joseph Fritzl är ett namn som sätter ett ansikte på hornhinnan. Just det, skräckkällaren i Österrike. Vi lever i det informationssamhälle där vi har tillgång till den information vi söker. Vi har tillgång till ett fritt internet där vi kan finna det mesta. Joseph Fritzl var publicerad i utländska medier, svenska medier hade kunna slopa namnet, men hela världen visste redan, Namnet ute i etern. Gällande publiceringen av den Finska 22-åringen finns även där en bit av det nya mediesamhället som bidragande orsak. Gärningsmannen hade själv lagt ut ett videoklipp på www.youtube.com där han leker med en pistol, han skjuter.
– You will die next, säger han i klippet.

Det finns alltså ingen lag som säger vad som är tillåtet att publicera och inte. Det som finns är etiska regler, som ska följas av media. Gällande namn och bildpubliceringa ska man noga överväga konsekvenserna, och ett uppenbart allmännintresse är vad som krävs.

Så vad har jag själv för åsikt i debatten? Det vet jag inte. Jag tror inte det finns ett rätt eller fel svar i frågan. Jag kanske också fråga mig vad meningen med den här uppgiften var? Var det meningen att jag ska tycka att namn- och bildpubliceringen är fel? Är det meningen att jag ska fostras till att tycka det, eller är det meningen att jag verkligen ska tänkta själv? Det är egentligen vilket som. Jag tycker att det ibland är rätt, och ibland fel.

Ingen rök utan eld, visst?

Om den misstänkte i frågan är tydligt skyldig tycker jag man kan publicera. Människan är en nyfiken varelse som inte hade utvecklats som vi gjort utan den egenskapen. Vi diskuterar det och spekulerar.
En annan sak jag funderat lite på är när en offentlig person gör något. Kungen kör för fort, Anja Pärson kör för fort. Då är det ingen som reagerar på namnbubliceringen? Visst, det kanske är av allmänintresse, vad vet jag. Men jag kan inte låta bli att dra paralleller med intresset för penga pungen igen. Media säljer, och vad säljer? Jo, smaskiga nyheter.

Något annat som säljer är brott. Brottsnyheter ligger högt upp på nyhetsvärderingen. Jag tittade lite på "Efter tio" på 4:an i morse. Nisse Simonsson gästade, författare till boken "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" Han pratade lite om människan grundläggande psykologi. Att vi är pessisistiska av naturen. Att det är bättre att tro att det står ett lejon i busken, och springa därifrån, än att tro att det är en vindpust och stå kvar. Han menade alltså att med hjälp av denna pessinistiska och misstänksamma del av oss har vi som människa överlevt. Det ligger i vår natur. Jag skulle vilja koppla detta till varför vi är så intresserade av just brott. Varför är det av allmänintresse att hänga ut Anders Eklund?

Det kanske är så, att det ligger i människans natur. Kan då det vara fel?

Funderar...